Ziinga

onsdag 28 mars 2012

Skrivstugan!

Hej igen, gott folk!

Nu tänkte jag ta tillfället i akt att visa stugan som jag och det Frisiska Yrvädret införskaffade för snart 11 månader sedan. Ni som har mig som vän på FB har redan sett det mesta av detta, så ni får stå ut med en repetition.

Nå, så här var det:


Denna syn mötte oss i mitten av maj 2011. En äldre dam (som nyligen dessförinnan mist sin make), satte ut en annons på stugan. Yrvädret och jag nappade direkt och bestämde ett möte. En trekvart senare slog vi till. Framsidan av den ca 1000 kvadratmeter stora tomten dominerades av 2 större potatisland. Man kan kalla mig många fantasifulla saker, men potatisodlare är inte en av dem, och sålunda bestämde vi direkt att så gräs istället.



Jaha, här sitter någon och begrunner sine hyss bakom 2 enorma syrener. Jag håller någon form av dryck i handen, och eftersom detta utspelade sig en vardagskväll kan vi väl säga att det var te. Jag tyckte personligen det var mysigt och lummigt med syrenerna, men en eländig kvinna med frisiskt ursprung höll på att reta ihjäl sig på dem ... och då tog jag ner dem förstås. Till råga på eländet så hade hon förstås rätt, det blev faktiskt bättre utan dem. Typiskt.



Gräsmattan tog sig fint, och vi bestämde oss för att behålla ett jordgubbsland i ena hörnet.






På baksidan fanns det även en jordkällare. Ramverket var murket, så det bytte vi ut. Källaren håller sommartid en temperatur på runt 6 grader, så den är perfekt att förvara ölen ... öhh ... teet i.



Förrådet/snickarboden/toaletten. När Yrvädret skulle gå nedför trappan första gången, så halkade hon till. Efter en kvart, fylld med spännande svordomar, beslutade hon raskt att jag skulle ta bort trappan. Omedelbart.
Vad som än växer på den kvinnan, så inte är det mossa.


Den här bilden tog jag för några veckor sedan. Växtligheten hade ännu inte kommit igång. Här ser ni hur det ser ut då huset inte längre skyms av de stora syrenerna.





Det var en del av utsidan det. Interiört då? Låt oss börja med vardagsrummet, så här såg det ut då vi tittade på stugan för första gången:
Babyblå färg på väggarna (á la 50-tal) och en skrymmande garderob i ena hörnet. Vi beslutade oss snabbt för att skapa mer ljus och rymd.






Två veckor senare såg rummet ut så här:


Vitmålade väggar och garderoben borttagen. Lägg gärna märke till min kvinnas innovativa version av en 3D-tavla. Alldeles utmärkt att hänga nycklar eller sticka ut ögonen på.

Vi kände att vi uppnått vår önskan att få in mer ljus i rummet, men det kändes fortfarande lite ihoptryckt. Så, två månader senare gav vi oss på det igen. Den här gången med en djärvare plan.

Tanken var nu att ta bort halva innertaket och på samma gång skapa ett sovloft upp på den gamla vinden.



Tillsammans med en vän skred vi till verket. Med krokodiljägarhatt på huvudet går snickeriarbetet som en dans (bara ett tips).
I gaveln ovanför det nyöppnad utrymmet (se ovanför hatten) fanns en skev vindslucka. Den ville vi inte ha kvar, och medan vi funderade på vad som skulle göras istället, gjorde vi ett mycket passande fynd bland all bråte på vinden ...



... nämligen ett illa medfaret, gammalt fönster. Yrvädret hoppade jämfota av lycka och satte genast igång med ett fönsterrenoveringsprojekt av guds nåde. Hon kittade och slog ihjäl, med samma varma själ. Mer om slutresultatet lite längre ner.



Vindsbeklädnanden såg ut att snickrats ihop med drivved och gamla trädgårdsmöbler som material. Vi reparerade så gott vi kunde.


Två veckor senare såg rummet och sovloftet ut så här:








Det gamla renoverade fönstret sitter nu på vindsluckans tidigare plats. Innertaken är gipsklädda, ramverk och bjälkar betsade.
En helt annan känsla i rummet nu, eller hur?
När jag tittar på bilderna så här i efterhand har jag fortfarande svårt att smälta hur väl vi lyckades. Vi älskar detta rum!


Sovrummet nästa. Det såg ut så här från början:





Alldeles för mörkt, murrigt och 80-taligt.



Några veckor senare:






Yrvädrets och mitt lek-/sov-/skrivrum. 

Ett klaffbord från sekelskiftet utgör min skrivplats.

Favoritrummet.






Jag kallar den Skrivstugan.

Den borde heta Paradiset.

fredag 9 mars 2012

Just recently, in a street corner not so far far away ...



Det här med klipp o klistra i bildvärlden, det har jag fastnat rejält för :)

Jag lär mig nya saker varje dag

söndag 4 mars 2012

Svårstavade ord


En del ord är svårare än andra att stava till. Minst sagt.

De franska maträtterna tillhör väl den första kategorin. För en tid sedan besökte vi CityGross i Kalmar, och då jag hade kameran med mig kunde jag inte låta bli att föreviga detta fantasifulla försök att stava till croissant.

Jag medger att det ordet inte är särskilt lättstavat, men den här lösningen var härlig!

Att skapelsen dessutom innehöll "maragarin" och "jäs" gjorde ju inte saken dystrare (eller så gjorde det det, det är väl en fråga vilket humör man är på).

Croassiang. Får mig att fundera på om Neil Young har ett sprött syskon. Eller Nil iang, menar jag:)

lördag 3 mars 2012

Köksutrustning!

I det moderna köket är förvaring A och O. Kryddhylla, löklåda, bönpall ...

torsdag 1 mars 2012

Kreativ fas!


Jag har ägnat mig åt kåseriskrivande i ett antal år, och på senare tid har det känts som att jag gått i stå vad gäller den typen av texter. Jag kände att jag inte längre utvecklades, och när väl en sådan känsla får tag i mig så tappar jag snabbt sugen. I vanliga fall väntar jag, ibland riktigt lång tid, innan jag tar mig i kragen och sätter mig vid tangentbordet igen.

Den här gången hade jag dock ingen som helst lust att slå av på farten, men ville inte skriva en enda rad heller. Det var då jag började fundera på bilder. Jag vill vara under ständig utveckling, och bildmanipulation var helt otrampad mark för mig ... och ändå inte. Allt mitt skrivande har hela tiden gått ut på att skapa inre bilder hos läsaren, helst inte bilder som är öppna för tolkning, nej tanken har hela tiden varit att läsaren ska se det jag ser. Helst inget annat.

Diktatoriskt, javisst, men det har fungerat riktigt bra hittills!

Bilder var det, ja. Jag började tänka på att bilder med en absurd text kan vara minst lika effektiv som en välskriven anekdot. Jag skaffade ett bildhanteringsprogram, började prova runt lite och utan att jag visste ordet av satt jag ohjälpligt fast i det! En ny stig! Jag går framåt i mig själv, och det är en svårslagen eufori en sådan insikt för med sig.

Detta har lett fram till att jag just nu är mitt uppe i en extremt kreativ period, där infall och idéer bara står på kö i huvudet och pockar på uppmärksamhet. En hel del av dem får kastas men jag är inte desto mindre tacksam för att de försökte.

Resultatmässigt är jag mer än halvvägs igenom en ny bok, med 3-4 bokidéer till på lut därefter. Helt fantastiskt, det hade jag aldrig trott om mig själv!

Kåserandet kommer jag förstås tillbaka till, och vem vet, kanske är det så småningom dags för mig att ge mig på skönlitterärt skrivande också. Det visar sig:)

För tillfället har jag snöat in på att blanda nyheter. Jag tar bilder från två helt olika reportage och låter de tillhörande bildtexterna byta plats med varandra. Resultatet kan bli fånigt, konstigt och emellanåt förbluffande. Jag behöver inte ens tänka ut en humoristisk text själv. Ni ska få ett exempel:

Här har jag använt mig av bilderna från två reportage: Ett om melodifestivalen och ett om Nordkorea. Låt bildtexterna byta plats, och ... ja, se själva!


"Nordkoreas ledare Kim Jong Un."




"... här glider kingen in. Sean banan."

Roligt eller ej är egentligen av underordnad betydelse just nu, jag ser processen i sig som att vara i en litterär form av välsignat tillstånd.

Apropå välsignat tillstånd, här kommer en blandare till gällande tapirer och kronprinsessor:)


"För knappt två år sedan var det en världssensation när tapiren Victoria fick tapirflickan Tapiralda. Men nu har hon gjort det igen!"



Nå, nu vet ni lite vad jag går igenom för tillfället. Ni kommer få stå ut med en hel del dumheter från mitt håll innan inspirationen vandrar vidare.
Kram på er!