...hav förtröstan, mina kära bloggvänner!
Ont krut och Alfahannar förgås inte så lätt. Jag har helt enkelt låtit min arma själ sjunka in i sommarens bedrägliga slöfockstillstånd, precis som i fjol. Å andra sidan brukar det bara båda gott för inspirationen, och så är det också i detta fall. Skrivlustan får det att spraka runt fingrarna!
Och kom ihåg, det är under hösten och vintern min gärning behövs som mest. En ljusspridare jobbar bäst i mörker (herreminje så pompöst, storhetsvansinnet är inte långt borta).
Kram på er alla ifrån den nytände Alfa!