Ziinga

onsdag 6 oktober 2010

Mästerfotografen Alf A Hanne gör entré!

För någon vecka sedan så besökte det frisiska yrvädret och jag den fashionabla nöjeslokalen Hotell Ett, som huserar i en numera avsomnad simhall (de har sparat 3-meterssvikten som en påminnelse om svunna tider, själv påminns jag bara om alla magplask jag åstadkommit därifrån i mina strävsamma försök att imponera på det alltid lika (o)täcka könet).

Då vi klev in i härligheten kände jag genast en lätt yrsel och ett sällsamt sug i magtrakten...det var min kropp som å det bestämdaste uppmanade mig att undersöka pilsnerutbudet bakom den välpolerade bardisken. Vem är väl jag att förneka sådana ädla känslosvall? Jag gick med beslutsamma steg fram emot målet och jag kunde i ögonvrån se ett antal bekanta närma sig för att hälsa, men jag brydde mig ungefär lika mycket om dem som en atlantisk sjöborre bryr sig om ett zumba-pass.


ARE YOU READY??? LET'S ZUMBAAAA!!


Det visade sig att ölbeståndet mestadels bestod av diverse obskyra tjeckiska märken. Med viss tvekan köpte jag en av dessa, och tittade både länge och misstänksamt på den innan jag till sist vågade föra glaset till munnen.

Den var hemsk. Den var bortom hemsk. Den fick mig att ruska på huvudet likt en rabiessmittad geografilärare som just fått till sig av en mindre begåvad elev att Vättern egentligen inte alls existerar, utan bara är ett påhitt av kommunister för att folket ska hållas kuvade.

Jag var tvungen att dricka 3 till för att vara säker. Och nej, det blev inte bättre. Jag har inget emot tjeckiska öl generellt, men i denna lokal verkar de värsta ha landat.

Så snälla Hotell Ett, lyss till min vädjan:

Belgarna och nederländarna är de tveklöst bästa ölmakarna i världen, och de malttyngda drycker som skapats i dessa länder är ölens motsvarighet till Rolls Royce, The Beatles, Jussi Björling och Ingmar Bergman m.m.

Skaffa in några av följande förslag, och era gäster kommer sjunga lovsånger till er (eller kanske skråla, beroende på intagen mängd) och förbli er trogna livet ut!













Listan kan kompletteras med många, många till.

Herreminje, nu blev jag törstig!

Nåväl, Monique åsåg min min tjeckiska åderlåtning med milt överseende min, men sedan pockade hon på min uppmärksamhet och ledde mig närmare scenen, som förresten byggts upp precis bredvid den förhatliga 3-meterssvikten. Vid åsynen av den började det tjeckiska träskvattnet leka med mina inre organ på ett mycket oroande sätt. Jag ställde mig bakom en tant och lyckades med nöd och näppe hålla inne en rap som, om den fått hållas, hade antagit bibliska mått och gjort tanten krullhårig för resten av livet.

Nu släpper vi ölen, och koncentrerar oss på scenen istället.

Anledningen till att Monique och jag lämnat vår trygga grotta denna afton var att nöjeslokalen skulle få celebert besök av ingen mindre än den gamle blueskungen Roffe Wikström. Ni vet, han som har ett sångvibrato som kan ge en hjärtsvikt om man står för nära. Därtill en gudabenådad gitarrist!

Slutligen intog han scenen under öronbedövande jubel och först oroade jag mig för att han skulle ta med sig gitarren upp på trampolinen, men det slapp vi lyckligtvis uppleva.

Jag kan väl bara säga att konserten var riktigt, riktig bra och det gladde mig dessutom att han plockat med sig den gamle TV-favoriten Max Lorentz som plinkade glatt på hammondorgeln. Minns ni honom? Han var mäkta populär med sin show med just namnet "Max" runt 1990.

Nå, i vilket fall som helst kunde jag inte motstå frestelsen att filma lite med kameran, och jag har i afton för första gången i mitt liv laddat upp ett klipp från den kvällen på Youtube. Detta klipp delar jag nu med mig av till er, kära läsare. Och precis som jag nämner i beskrivningen på Youtube, ha överseende med att kameran inte alltid är så stilla. Det är inte så lätt att filma samtidigt som man dansar skotsk jig, förstår ni.

Åh, om ni orkar titta på hela klippet så tror jag att en viss eländig kvinna dyker upp dansande alldeles bredvid mig vid något tillfälle närmare slutet:)

Kram på er!




5 kommentarer:

  1. Men herre gud, välkommen tillbaka. YOU'VE BEEN MISSED. :-)

    SvaraRadera
  2. Trillade in här via Gafflan. Trevligt att se en kille bakom tangenterna för det behövs verkligen, jag är så trött på att bara snubbla in på "hej-kolla-på-mig-fjårtis-bloggar", if you know what I mean!

    Här kommer jag hänga kvar!

    Ps. Trivs super på WP. En mycket bra bloggsida!

    SvaraRadera
  3. Jag har lagt mig vid dina kommentarer om att jag är eländig. Dock, ändrar du inte snart din status från särbo till sambo, blir det bara en mild beskrivning. Släpp dina fantasier om frihet, du har inte en chans i världen att återfå den. hahahahahhahahah

    SvaraRadera
  4. Elin:

    Saknat dig också, stumpelumpan:)


    Jessica:

    Mycket välkommen ska du vara, jag ska göra mitt bästa för att bibehålla ditt intresse för denna enkla blogg (som jag allvarligt funderar på att flytta över till just WP).
    Dock kan en varning kan vara på sin plats: Det skrivs en hel del fånigheter här, och jag står väl för 99% av dem. Kan du stå ut med det? Hoppas det :)

    Monique:

    Bara för att jag flyttat min fysiska lekamen och de få tillhörigheter som Ers Högvördiga Eländighet tillåtit över tröskeln, så innebär det ju inte att min själ ställt i sig på detta omvälvande faktum.

    Du måste förstå att det finns en viss inkubationstid för oss stolta (läs tröga) män innan sambotillståndet släpps in på allvar.
    Frihet! Vilket vackert ord, smaka på det bara...men det är väl säkrast att jag tar på mig mina nyvunna tofflor och ändrar statusen innan min eländiga kvinna förvandlas till en ond dito.....:)

    Puss på dig, Yrväder!

    SvaraRadera
  5. Wikström... jupp, absolut i en klass för sig!

    Öl? Jaaa... gärna, mycket, ofta! =)

    Är dock främst av den Centraleuropeiska skolan... tyskt, slovenskt, tjeckiskt, slovakiskt, polskt, österrikiskt, ungerskt...

    Har dock inte smakat den mörka varianten av Leffe... Är löjligt svag för mörk humlelikör/rock´n´rollchampagne...

    Skål, broder!

    SvaraRadera