Ziinga

onsdag 30 september 2009

Dialektala krumsprång

Jag läste idag i både Expressen och SVD om hur SSF (Stiftelsen Skånes Framtid) lyckats få UNESCO att klassa skånska ”språket” som utrotningshotat.

Bra gjort! All min beundran för den eller de som orkar driva ett sådant viktigt projekt framåt...När ni nu ändå fått UNESCO i knät har jag en önskelista på fler dialektala klassningar som ni gärna får framföra;

Värmländska skall vara maktens språk.
Om vår statsminister talade som Roland i ”Torsk på Tallinn” så skulle denne bli älskad av alla (och dessutom ofta nypt i kinden). Statsministern kanske inte skulle bli tagen på allvar, men ändå bli omvald gång på gång. Gullighetsfaktorn är mycket hög.


"Vad vad det du ville säga om IPRED och FRA nu då??

Jaså inget?? Jamen ska vi ta en kaffe med kaka då?"


Norrländska och gotländska skall vara obligatoriska dialekter hos personal i telefonväxlar. Lugnt och förtroendeingivande. Att de kan vara svåra att förstå är av mindre betydelse, bara man känner sig trygg.

Kustsmåländskan är inte utrotningshotad, men borde definitivt bli det. Gräsligare får man leta efter. Enda undantaget är Kalmaritiska, men då måste den framföras á la Rock-Håkan.



Ni kära läsare får gärna fylla på listan med fler förslag, det gäller att smida medan järnet är varmt (och innan UNESCO hinner vakna ur sin dum-slummer).
Tillsammans kan vi rita om Sveriges språkkarta såpass mycket att Nils Holgersson ännu en gång måste sitta upp på Akka och företa en ny underbar resa i kartläggningens tjänst.






För övrigt anser jag att det var förbannat kallt i morse.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar