Ziinga

tisdag 9 mars 2010

Frågestund med inslag av drypande ironi

Odessa: Egentligen en förklädd varulv i miniatyr med förkärlek för Gouda-ost och hälsenor.
Här ses hon planera djävulskap som vanligt.


Jag sitter här och gläder mig åt den nya kameran vi införskaffat istället för den gamla som gav upp andan igår.

Beställde den från Dustin igår på eftermiddagen och hade den i handen idag. Det imponerar.
Jag är ingen expert på dessa ting, men den ska tillhöra de absolut bästa i kompaktklassen.

Vi får väl se, men jag tog i alla fall en bild på vår onda katt som premiär. Ni ser den ovan. Klicka på kattrackarn, vad tycks?
Panasonic Lumix DMC - TZ7



I skrivande stund är det ganska sent. Mycket senare än jag tänkt mig.

Glad och snäll (så som man bara kan bli med magen full av ärtsoppa) satte jag mig tidigare i afton i sängen med laptopen i knät, med den stilla förhoppningen att kunna pränta ner ett godmodigt blogginlägg i vanlig stil.

Den förhoppningen var lika dåligt förankrad i verkligheten som ett försök att forcera en betongmur endast beväpnad med en igelkott.

Precis då jag satte mig började barnens frågor och påståenden hagla runt omkring mig. Ja, det vill säga bortsett från min äldsta tösabit som haft den utomordentligt goda smaken att drabbas av maginfluensa någon annanstans än här... (*här tar jag en liten skrivpaus för att göra korstecken, spotta mig över axeln 7 gånger och hälla i mig en halv påse vitpepparkorn*). Huvaligen!

Var var jag? Barnen, ja!

Så här lät det ungefär;
-PAPPAAA? OM EN TYRRARASARIUS REX FÅR EIFFELTORNET I HUVUDET, BLIR DEN ARG DÅ? (Öhh, jo men det går över fort)

-Pappa, kan du hjälpa mig slå ner de här skurkvakterna så jag kan komma in i valvet? (nej, för om jag gör det så har du kommit längre i spelet än mig, och så kan vi inte ha det)

-Pappa, hjälp mig med den här läxan med andragradsekvationer, så kan jag gå och duscha så länge. (den var fin, riktigt rolig faktiskt....)

-Pappa kan du känna på min panna, jag tror jag har feber... (kan jag väl, men denna plötsliga djungelfeber kan väl aldrig ha att göra med det faktum att ni har prov imorgon?)

-Pappa, jag hittar ingen duschhandduk! (jaså inte det? själv tror jag bestämt att den befinner sig på samma plats som de 4 senaste du använt, slängd över stolen i ditt rum som har den magiska förmågan att få dig bli bekvämt blind för det som redan ligger där)

-PAPPA! KOLLA VAD JAG HAR LÄRT MIG! KOSACKDANS!

Det sistnämnda utropet följdes av ca 3-4 komplicerade steppsteg innan hon tappade balansen och rasade baklänges ner i kassen för pappersåtervinning. Mycket effektfullt.




Det blev inte mycket skrivet just då, som ni kanske förstår:)

10 kommentarer:

  1. Men älskling, hon är inte alls ond. Hon är bara irriterad på din öööh... vad skall jag kalla det... sengångarattityd?! Så ibland försöker hon få lite fart på dig och biter dig i hälsenan; se det som en gest av kärlek vet jag!

    SvaraRadera
  2. Jaså, det finns fler såna? Katter, alltså. Vi har en av manligt kön hemma :-). Bloggandet har sina sidor ibland, att få till det är inte alltid lätta. Tack för insikten i hur det går till hos er, vi har liknande scenarion hos oss. Samma sak om jag tar en tidning, svisch så är de där med sina frågor och uppdrag.

    SvaraRadera
  3. Plötsligt blir suget efter en massa döttrar inte så stor. Skönt med lite lugna söner här hemma... ;-)

    SvaraRadera
  4. Fredrik:
    Ja, sehr schön aber bööööse:)

    Monique:
    Ta henne inte i försvar, hon är inget annat än lurvig ondska. Förresten rör jag mig precis i den hastighet som sig bör för en man i min ställning :)

    Bitte:
    Ja herreminje, du har ju ännu fler hahaha!

    Västergötskan:
    Äsch, klart du ska ha en drös småtjejer också som kommer lägga sig i hur du klär dig och vilka du umgås med och så vidare. Sånt kan man ju inte vara utan, eller hur? :)

    機房:
    Precis min åsikt också, särskilt på torsdagar.

    SvaraRadera
  5. Haha...en märklig känsla av déjà vu, det här med dina döttrar alltså och att tro att man ska få en stund för sig själv...glöm det...ja ;D

    SvaraRadera
  6. fantastiskt bra kamera det där. Speciellt bra blev bilden på din dotter när hon dansade kosackdans.

    SvaraRadera
  7. Gafflan:
    Deja vú är tunga grejer, eller hur? Man blir alltid lika glad (och lättad) när man känner igen sig hos någon annan.

    Mrs Li:
    Hahaha, visst är hon söt med sin mustasch? Den kittlar mig så jag nyser varje gång det vankas godnattpuss :)

    SvaraRadera
  8. Mike Wasowski13 mars 2010 12:53

    Haha... Var tvungen att översätta kinestecknen ovanför... Lite komiskt faktiskt... Tack för en underhållande blogg i vanlig ordning..

    SvaraRadera
  9. Mike:
    Jo, jag kollade också via översättargoogle....stinky kinky:)

    Tack för det, kompis!

    SvaraRadera