Ziinga

onsdag 5 maj 2010

Blogg-apati

...har ni drabbats av det någon gång?

Under den gångna veckan drabbades jag hårt av detta fenomen...Ungefär samma känsla som jag fick i högstadiet då matteläraren vid ett tillfälle presenterade ett särskilt knivigt tal som jag (av alla människor) skulle räkna ut på svarta tavlan inför hela klassen. En gigantisk apati bestående av oförståelse, trots och genuin dumhet lägrade mitt sinne. Jag glodde först på läraren, sedan på mina klasskamrater, på tavlan och så på läraren igen.
Han nickade uppmuntrande mot mig.

Jag greppade kritan....och slet sedan åt mig tavelsuddet, suddade frenetiskt bort hela talet från tavlan inför en häpen (läraren) och smått entusiastisk (klasskamraterna) publik, och ritade sedan istället med kritan två stora vita ovaler bredvid varandra med svarta prickar mitt i. Dessa 2 ovaler var det enda som fanns kvar på svarta tavlan.

Läraren halvskrek: -Men vad är det där?!
-En neger i en kolgruva! Det visste du inte va? svarade jag trotsigt, och innan läraren hann svara skrev jag "Låt stå!" bredvid konstverket, och rusade sedan ut ur klassrummet.

Jag fick kvarsittning, och en rejäl utskällning av både lärare, klassföreståndare och studierektor.
Och en glass av mina klasskamrater.

Precis en sådan apati går jag igenom just nu i bloggandet. Jag försöker skriva spirituella inlägg, men så blir det lingonvers av alltihop istället. Vad gör man åt sådant, gott folk?

Nåja, nu skrev jag ju lite i alla fall.

Dessutom fick jag en helsida i Östran i fredags. Jag skickade in ett gammalt avdankat blogginlägg ifrån förra året (recycling, mina vänner, recycling), och lyckades få det publicerat. Förutom glädjen att få sina egna ord tryckta på en hel sida i tidningen vann jag dessutom 2 biljetter till Jonas Gardell i Kalmarsalen imorgon kväll.
Är jag inne i ett tillstånd som på allmoge- och populärspråk kallas för stim?
Vem vet?

Jag ska i alla fall ta med mig min underbara (men alltid eländiga) kvinna dit. Det skall bli intressant :)

Hmm, vi får se om skrivproppen gick ur för den här gången.

Kram på er!

9 kommentarer:

  1. Ja, det får vi sannerligen hoppas. För här hittar jag en blogg som jag gillar och så går den och självdör. Vad är meningen med det liksom?!

    SvaraRadera
  2. Comvidare:
    Ingen mening alls, eller hur? Nå, hav förtröstan med den gamle hattmannen, jag känner redan hur kranen till skrivkällan sakta men säkert öppnas...

    SvaraRadera
  3. Ha, det vet du mycket väl att vi alla drabbas av och nu är du ju på G igen ;) Bra du ger livstecken ifrån dig :D

    För övrigt: Glassen måste ha gjort det värt resten - du har fortsatt i samma anda får jag för mig, hehe.
    Recycling är BRA! och jag är grymt avundsjuk - Jonas Gardell - JAG VILL!! Kram :)

    SvaraRadera
  4. Regnnatt:
    Det är klart jag inte försvinner, men det är något med denna tid på året som ställer till det i huvudet på mig. Förra året vid ungefär denna tid så gjorde jag ett uppehåll på 3 månader...och det vill jag inte göra igen, då blir jag tokig!

    Jaså, du tror att jag är en trotsare och störare av ordningen i största allmänhet va? Jo, lite kanske (fast jag lämnar mest leende människor bakom mig).

    Gardell ska bli jättekul!
    Kram på dig :)

    SvaraRadera
  5. F-n va gött o se dig igen!!!

    Apati? Alldeles för ofta... man önskar man hade den fysiska möjligheten att sparka sig själv på en väl vald kroppsdel - allt för att hämma just apatin...

    He he he... undrar vad det är med högstadietiden? Började själv att utveckla en ifrågasättande, egensinnig och spelevinkmässig natur under denna epok... till (vissa) klasskollegers fröjd o (vissa) lärares frustration...

    Slutligen: sabeln framför näsan i honnör inför din framgång!!!

    SvaraRadera
  6. Hördududu, inga 3 månaders uppehåll, tack! Du kan få göra ett litet, men sen kommer jag och jagar fram dig med blåslampan i högsta hugg :-) Allvarligt, jag har en sån släng också. Har en hel del att göra med att det är så mycket annat som drar i mig. Ljus och luft och husvagnar och rallybil och... och... Äsch, du vet! Och hälsa Jonte!

    SvaraRadera
  7. RoSt:
    Tack, f-n så skönt att vara tillbaka igen!

    Jo, högstadietiden var intressant ur just den synvinkeln, det var nämligen (precis som du säger) då man började skymta den förtjusande personlighet som skulle mynna ut i den hattprydde loppistoken med fäbless för engelsk humor.

    Men du besitter ju en synnerligen vass penna själv, min vän. Vad ämnar du göra med den?

    Bitte:
    Nejdå, lovar och svär!
    På den tiden körde jag slut på mig själv bloggmässigt, jag gav mig nämligen attan på att inget blogginlägg skulle innehålla färre än 500 ord. Sicka dumheter, va?

    Nå, jag är ett helt år gråare och klokare nu, jag ska hålla mig till 250 istället :)

    Jonte? Vadan detta? *svårt förbryllad Alfagubbe*

    SvaraRadera
  8. Jonas, skulle bara vara lite kulig och låtsas att jag är Jonte med Gardell :-)

    SvaraRadera
  9. Hmm... vad jag kan tänkas vilja göra med penn- och tangentbordsgymnastiken? Startade bloggandet eftersom jag tyckte jag alldeles för sällan avslutar/fullbordar alla mina andra skrivprojekt.

    Har funderat på att samla ihop en hög produkter från bloggen jag själv är extra nöjd med... och slutligen kolla upp om någon blaska kan tänkas vara intresserad...

    SvaraRadera